Dags att renovera?
Vi vet vad som krävs för ett lyckat resultat. Som kund hos oss får ni fri tillgång till all vår kompetens inom såväl färgsättning och måleri till belysningsanalyser och framtagning av ett koncept för ert trapphus. Eller varför inte installera en helt ny säkerhetsdörr? Tillsammans tar vi projektet från idé till genomförande. Hör av er till oss för kostnadsfri offert.
Trapphusrenoveringar som skapar ökade värden för såväl fastighetsägare som bostadsägare
Är det dags för en trapphusrenovering? Vi är proffs på måleri och bygg och hjälper bostadsrättsföreningar och fastighetsägare att renovera och måla trapphus och entréer för att skapa inbjudande och inspirerande ytor. Med lång erfarenhet inom branschen vet vi vad som krävs för att skapa ett trapphus som håller över tid och som är inbjudande och kan uppskattas av många. Vi arbetar uteslutande med professionella målare, snickare och golvläggare för ett garanterat lyckat resultat.
Vad innebär en trapphusrenovering i Stockholm?
Varför renovera trapphus och entréer?
Det finns en anledning till att entréer och trapphus i de flesta byggnader fylls med konstverk och dekoreras i samklang med de arkitektoniska formspråken. Entrén är det första en besökare möter när de anländer till byggnaden och att skapa ett gott första intryck är som bekant viktigt. Här är det viktigt att skapa en välkomnande och spektakulär känsla och det kan man enkelt göra med lite färg och kreativitet tillsammans med häftiga armaturer och dekorationer.
Vi tror att om man väljer att investera i fastighetens trapphus genom en trapphus- och entrérenovering skapar man en trevligare och mer inbjudande atmosfär för besökare och de boende i huset. Av egen erfarenhet vet vi att det är trevligare att komma hem till en inspirerande entré än en som inte har fått uppmärksamhet och kärlek på länge. Genom att renovera kan ni skapa ett av Stockholms mest trivsamma trapphus.
Det finns såklart andra fördelar med trapphusrenoveringar.
Renoverade trapphus och entréer kan öka värdet på bostäderna
Det har vi sett bevis på flera gånger och faktiskt är det ganska logiskt när man tänker på det. Allt annat lika är sannolikheten för att en köpare väljer en bostad med ett tilltalande och renoverat trapphus framför samma bostad med ett slitet och eftersatt trapphus och entré. Genom att välja rätt kulörer, detaljer och belysning som passar väl ihop skapas entréer och trapphus som väcker positiva känslor och ”vill-ha” känslor hos de som besöker fastigheten i Stockholm. Ett bostadsköp baseras på så mycket mer än bara själva lägenheten. Här kommer en inbjudande och inspirerande entré och trapphus in i bilden.
Trapphus slits inte på samma sätt när de är renoverade
Det är ett påstående som vi kan stå bakom och som vi verkligen tror på. En trapphusrenovering kan leda till ett minskat slitage på de allmänna ytorna vilket kan förklaras med att de boende i huset blir mer försiktiga när trapphuset är renoverat jämfört med ett redan slitet och nedgånget trapphus. Vi tror att alla i Stockholm innerst inne vill ha ett fint trapphus.
När vi utför trapphusrenovering innebär det att vi uppdaterar eller byter ut befintliga material, utrustning, gör reparationer eller underhållsarbeten samt genomför estetiska förbättringar. Detta för att skapa en tryggare, säkrare och mer välkomnande miljö.
Typiska insatser vid en trapphusrenovering kan omfatta:
- Uppdatering av golv och trappsteg
- Målning eller tapetsering
- Belysning
- Ventilation
- Brandskyddsåtgärder
- Akustik
Trygga och trevliga trapphus
Ett rent och väl underhållet trapphus ger ett positivt intryck av fastigheten och bidrar till en bättre livskvalitet för de boende. Trapphuset är också en viktig del av fastighetens brandskydd, och det är viktigt att se till att det är säkert och utrustat med nödvändiga brandskyddsåtgärder. Dessutom kan renovering av trapphus bidra till att bevara fastighetens kulturhistoriska värde.
El och belysning
Belysningen är pricken över i:et både när det gäller trapphus och när det är dags för trapphusrenovering. Valen inom eldragningar och belysning kan göra stor skillnad för hela upplevelsen. I trapphusrenoveringsprojekt genomförs vi vanligtvis en ljusanalys för att studera hur trapphuset belyses på bästa sätt och om ni kan göra besparingar med hjälp av LED-teknik.
Vi samarbetar med marknadens främsta leverantörer av såväl tidsenlig som modern trapphusbelysning för att kunna erbjuda ett brett urval till våra kunder.
När vi tar fram en gestaltning så lämnar vi förslag på belysningsarmaturer som vi tror kommer skapa bäst helhetskänsla samt bidrar till förbättrad belysning och bättre energivärden för fastigheten. Vi hjälper även till att rensa bland gamla kablar och fräser in synlig el.
Mattor, trappregister och postboxar etc.
För att ett trapphus ska kännas genomtänkt och bjuda in till en välkomnande känsla krävs att alla detaljer hänger samman. Tidsenliga trappregister är en uppskattad detalj för alla som besöker trapphuset. Likaså golvfasta entrémattor i ull.
Väljs mattan med omsorg kan den skapa en lyxig och ombonad entrékänsla.
Med en trapphusrenovering från Stork Housing får du även hjälp med att byta ut postboxar, tidningshållare och andra detaljer som skapar ett bättre helhetsintryck. Under vårt inledande möte går vi igenom alla detaljer som kan bidra till en väl sammanhängande helhet.
Säkerhetsdörrar vid trapphusrenovering
Säkerhetsdörrar skapar inte bara en tryggare bostad, utan även en bättre boendekomfort genom minskat buller från trapphuset. Många av våra kunder väljer därför att byta till säkerhetsdörrar i samband med en trapphusrenovering. Vi hjälper till med all koordinering.
Säkerhetsdörrar skapar inte bara en tryggare bostad, utan även en bättre boendekomfort genom minskat buller från trapphuset. Många av våra kunder väljer därför att byta till säkerhetsdörrar i samband med en trapphusrenovering. Vi hjälper till med all koordinering.
Allt för den rätta känslan
Fördelen med att byta till säkerhetsdörrar när trapphus renoveras är att vi kan bygga de nya dörrarna så att de passar ihop med helhetskonceptet eller göra dem tidstypiska för husets årtal. Har ni vackra men slitna dörrar idag? Det är inga problem eftersom alla typer av dörrar kan återskapas i en säkerhetsklassad variant.
Vi har monterat allt från pardörrar med speglade dörrblad till mer avskalade funkisdörrar.
För att få rätt känsla platsmålas alla våra säkerhetsdörrar för hand – allt för den rätta känslan. När det kommer till att hitta rätt detaljer har vi anpassade beslag för att passa med tidsepoken. Det är svårt att se skillnad på en originaldörr och våra säkerhetsdörrar väl på plats. Läs mer om säkerhetsdörrar i Stockholm här.
Renovera trapphus - när är det dags?
Det finns ingen fast regel om när man bör renovera trapphuset eftersom behoven kan variera beroende på fastighetens ålder, användning och skick. Generellt sett är det dock en god idé att planera för regelbunden underhåll och renovering av trapphuset för att säkerställa att det alltid är säkert, funktionellt och attraktivt.
Här är några tecken på att det kan vara dags att renovera trapphuset:
- Det är slitet och i dåligt skick med exempelvis trasiga eller ojämna trappsteg, skadade väggar eller tak, eller smuts och fläckar som är svåra att ta bort.
- Dålig belysning eller trasiga armaturer som inte fungerar ordentligt.
- Brist på eller dåligt fungerande brandskyddsutrustning. Det är viktigt att det finns brandvarnare och brandsläckare samt att nödutgångarna går att ta sig igenom.
- Obehaglig lukt eller ventilation som inte fungerar tillfredsställande.
Hör av er till oss för att begära offert på renovering av trapphus i Stockholm!
Vår steg-för-steg guide för hur ni lyckas med er trapphusrenovering.
1. Upphandlingsunderlag för trapphusrenoveringen
Som entreprenör i Stockholm uppskattas alltid ett genomarbetat förfrågningsunderlag som tydligt specificerar vad projektet ska inkludera. I det första steget handlar det alltså för er som beställare att specificera ner vilket arbete som ska utföras och vad som ska inkluderas. Ett bra underlag gör det även enklare för er som beställare att jämföra offerterna.
Här ska ni som beställaren helst tänka igenom allt från golv till tak dörrar till belysning med mera. Vad vill vi göra? Behöver väggarna och taken bredspacklas eller bara lagas på vissa ställen? Ska golvet bytas ut? Ska väggarna målas i en eller flera färger? Hur ser golvsocklarna ut? Ska man passa på att byta portar och entrédörrar samtidigt som trapphuset renoveras?
Vi har sammanställt en lista över punkter som kan vara bra att fundera över. Tag gärna med listan eller skicka den till oss när det är dags för trapphusrenovering i Stockholm.
Nästa fråga handlar om vilken entreprenadform som man som beställare önskar – Totalentreprenad eller delad entreprenad? En omfattande trapphusrenovering kan involvera allt arkitekter, elektriker, måleriföretag, byggföretag, fönsterföretag, hissföretag etc. och det är mycket som ska stämma för att få till ett bra projekt.
Stork Housing är en ”Totalentreprenör”, vilket innebär en stor fördel för er som beställare jämfört med att dela upp entreprenaden över flera olika entreprenörer. Anledningen till detta är att vi sköter all projektering och upphandling av arbetet som ska utföras. Detta minskar missförstånd och ni i föreningen kan luta sig tillbaka och inte behöver projektleda alla som är inblandade i projektet. Vi skickar veckovisa rapporter om hur arbetet fortskrider.
Av erfarenhet är en totalentreprenad att föredra för att slippa problem och förseningar samt fördyrande arbeten.
2. Platsbesök och offert
Andra steget handlar om att träffa och samla in offerter från seriösa entreprenörer som kan utföra trapphusrenoveringen. Här är det viktigt att känna efter vilka entreprenörer som inger förtroende och agerar professionellt. Vad säger magkänslan? Är företaget lösningsorienterade och kommer med kreativa idéer? Skulle du kunna tänka dig att arbeta tillsammans med personen i fråga eller inte?
Många frågor som ska besvaras inför en trapphusrenovering och detta gäller för samtliga entreprenader.
Värt att funderar på är även hur
När man som beställare undersöker vilka entreprenörer som man vill träffa för trapphusrenoveringen är det viktigt att undersöka följande faktorer:
- Innehar företaget F-skatt?
- Försäkring - är de försäkrade?
- ID06 för hantverkare - motverkar svartarbete.
- Ekonomisk och finansiell stabilitet
- Referenser - vad säger kunderna?
Kostnadsfri offert på er trapphusrenovering i Stockholm
Vi är experter på trapphusrenoveringar och hjälper gärna till från början till slut. Första steget är att kontakta oss så att vi kommer ut på plats och tittar på just ert projekt. Det kostar inget och vi dyker alltid upp med snabb återkoppling.
Vi vill ha en offert3. Utvärdering och beslut
När platsbesöken är avklarade och alla offerter mottagits är det dags att utvärdera de enskilda entreprenörerna.
I detta steget är det viktigt att försöka jämföra ”äpplen med äpplen” dvs. att priserna är baserade på samma förutsättningar. En bra upphandling underlättar detta. Kolla referenser och finansiell stabilitet etc. för att vara säkra på att entreprenören har rätt kunskaper för att genomföra trapphusrenoveringen. Oseriösa aktörer väljer ibland att sänka priset för att vinna uppdraget för att sedan återkomma med fakturor på ÄTA-arbeten (Förkortningen står för Ändringar, Tillägg, Avgående) då man som beställare uppfattat att det ska ingå men inte specificerat arbetet i upphandlingen.
Vad ingår i entreprenörernas anbud? Vad ingår inte? Vad kostar extra? Ibland kan det vara viktigt att få in kompletterande uppgifter för att det ska gå att jämföra priserna på ett fullgott sätt.
4. Avtal
När ni valt vilken entreprenör som ni som beställare känner er tryggast med och som har lämnat ett bra anbud är det viktigt att ett avtal upprättas utöver offerten.
Om entreprenaden är en totalentreprenad ska ett ABT-avtal upprättas. Vid en delad entreprenad handlar det istället om ett AB 04 avtal.
Behöver ni hjälp?
Vi hjälper våra kunder att arbeta fram upphandlingsunderlag för bland annat trapphusrenoveringar så att arbetet blir rätt upphandlat. Vi kan även bistå med projektledning och rådfrågning.
Upphandlingshjälp5. Utformning och kulörval
Efter att avtalet undertecknats är det dags att se över utformningen av trapphuset och entrén i detalj.Om utformningen dvs. kulörer, detaljer och belysningsarmaturer etc. inte är specificerade i upphandlingsunderlaget kan en arkitekt vara till bra hjälp. Stork Housing hjälper alltid kunder med kostnadsfri rådgivning avseende form och design. Vi vill alltid skapa intressanta och tilltalande trapphus och entréer i Stockholm.
En stark trend som vi ser just nu är att fastighetsägare och bostadsrättföreningar vill skapa tidstypiska trapphus och entréer som återspeglar kulörer, armaturer och dekorationer som det såg ut när byggnaden uppfördes. I Stockholms innerstad handlar det ofta om sekelskifteshus där trapphusens tak dekorationsmålares och väggar dekorerades med speglar med mera. Våra skickliga målare och hantverkare hjälper er att skapa ett trapphus.
6. Genomförande
När det är dags för själva utförandet av trapphusrenoveringen är det viktigt att ett startmöte hålls. Här går man igenom alla arbeten som ska utföras, arbetsutrymmen visas upp och nycklar utkvitteras.Under våra startmöten är alla inblandade parter med och vi har en tydlig agenda.
Under arbetets gång är veckovisa projektmöten och genomgångar att rekommendera. Ett protokoll bör alltid upprättas för att fånga upp vad som bestämdes under mötet. Protokollet skickas därefter till alla inblandade.
7. Slutbesiktning
För att se till att arbetet utförts enligt det som avtalats rekommenderar vi att en slutbesiktning hålls.
För att skapa en strukturerad genomgång kan det vara bra att ha alla moment som ska ingå i en checklista.
Bra länkar att besöka
Om el-arbeten ska utföras är det viktigt att behöriga elektriker används. Kontrollera detta genom att söka på Elsäkerhetsverket.se
Trapphus genom tiderna
Trapphus under Nyrenässansen
Under slutet av 1800-talet dominerade nyrenässansen såväl arkitektur som konsthantverk i Sverige. Stilriktningen hade vuxit fram i Europa under första halvan av 1800-talet. Den knöt an till 1400- och 1500-talets renässans i Italien och därmed till antikens klassiska formspråk. ”Inom arkitekturen blev renässanspalatset, vars raka rumsfiler återspeglas i en strikt fasadrytm och klar våningsindelning, en modell för 1800-talsstadens högreståndsbostäder och hyreshus, men ofta även för institutionsbyggnader”, slås fast i Nationalencyklopedin.
Ledande företrädare inom nyrenässansen var bland annat den tyske arkitekten Gottfried Semper och engelsmannen Charles Barry. I Sverige introducerades stilen av bland andra arkitekten, målaren och författaren Fredrik Wilhelm Scholander och arkitekten Johan Fredrik Åbom.
I Sverige sammanföll nyrenässansen med en högkonjunktur och byggboom vilket gjorde att den arkitekturstilen blev dominerande i städernas nuvarande äldre bebyggelse, inte minst i Stockholms stenstad. Till periodens kända offentliga byggnader hör Nordiska museet, Nationalmuseum och Kungliga biblioteket i Stockholm, Universitetshuset i Uppsala och Börsen i Göteborg.
Vad kännetecknar trapphus under nyrenässansen?
Nyrenässansens fasader kännetecknas av symmetriskt placerade fönster och entrépartier, kolonner och andra formelement från antiken och renässansen, och puts i lugna ljusa, ganska svaga kulörer, exempelvis gulbeige, gulvit eller gråvit.
Påkostade hus hade ofta portaler med kolonner och listverk. Entréerna och trapphusen hade en betydelsefull roll och fick en storslagen utformning. Vackert utsirade pardörrar med glasade speglar ledde in till trappor av marmor eller kalksten. Den hantverksmässiga skickligheten att åstadkomma illusioner av dyrbara material värderades högt.
Väggdekorationerna gjordes med olika material och med olika målningstekniker – anpassade efter husets status. Det kunde exempelvis vara inramade väggfält med profilerade lister och kolonner. Marmorimitation i stuckatur eller målning gjordes för att efterlikna äkta marmor, ofta i grönt, gult eller rött. Snickeriarbetena var i tall, men målades för att efterlikna finare träslag såsom ek, mahogny eller valnöt.
I taken satt ofta rikliga stuckdekorationer med bårder och takrosetter. Schablonmålning i starka färger såsom pompejanskt rött, grönt, ultramarint, brunt och guld var vanligt förekommande liksom den klassiska meanderbården, blomrankor och löpande hund. Mönstren hämtades från mönsterböcker. Golven var av skiftande karaktär och vanligt förekommande var marmorgolv eller kalkstensgolv med färgrika bårder. Även färgrika små keramiska plattor, så kallade tiles, var mycket vanliga. Trappstegen var oftast av kalksten och tappräcken av gjutjärn med blomrankor blev vanliga.
Fönstren hade målat eller blästrat glas vilket gav ett vackert ljus i trappuppgången och hindrade de boende att se ner på bakgården. Den enda ljuskälla som fanns tillgänglig var gasbelysning. Armaturerna var oftast i form av lyktor som hängde från en takrosett eller satt på väggarna. Under 1890-talet blandades olika stilar allt mer och det skapades trapphus som var stark inspirerade av medeltida riddarromantik och kyrkmåleri med inslag som kryssvalv, takrosetter, gotiska spetsbågar och fyrpass.
Färgskalan var brun, röd, gul och guld. De mest exklusiva trapphusen kom att likna medeltida borgar. På 1890-talet var hissen en stor nyhet i trapphusen i de finare husen. Hisschaktet placeras i trappspindeln och utformades av smide med galler, vilket skapade genomsikt. Hissen gjorde att det fortsättningsvis blev attraktivt att bo högst upp i husen.
Trapphus under Tjugotalsklassicismen
Framträdande under 1910- och 1920-talet var den strömning inom arkitektur och konsthantverk som långt senare skulle komma att kalla tjugotalsklassicismen. Det var en övervägande nordisk inriktning där arkitekterna, liksom konstnärerna och formgivarna, hämtade former från antiken, det förhistoriska Egypten och Kina men också det klassiska 1700- och 1800-talet.
Den internationella benämningen på denna strömning var Swedish Grace. Begreppet myntades av den brittiske arkitekturkritikern Philip Morton Shand när han, efter ett besök på Stockholmsutställningen 1930, konstaterade att svenskarna då hade lämnat 1920-talets nationella graciösa elegans. Ett portalverk inom tjugotalsklassicismen är Liljevalchs konsthall på Djurgården i Stockholm.
Utställningsbyggnaden uppfördes 1914–1916 med Carl Bergsten som arkitekt. Ett annat framstående exempel är Konserthuset Stockholm. Den monumentala byggnaden vid Hötorget uppfördes 1924–1926 och ritades av Ivar Tengbom, som var arkitekt och chef för Byggnadsstyrelsen. Stockholms stadsbibliotek, efter ritningar av Gunnar Asplund och öppnat 1928, har kallats epokens höjdpunkt och avslutning. Asplund, Bergsten, Tengbom och Östberg var tidens ledande svenska arkitekter.
Om tjugotalsklassicismen skriver Nationalencyklopedin att ”strömningen har tidigare betraktats som ett mellanspel men ses numera som en av de viktiga perioderna under 1900-talet”.
Vad kännetecknar trapphus under tjugotalsklassicismen?
Tidigare hade man oftast byggt hus för hus, men nya tekniker och uppkomsten av större aktörer på bostadsmarknaden gjorde att det gick att planlägga hela kvarter i ett sammanhang. Stadsplanering och utformningen av ”den goda bostaden” blev också en viktig fråga för hela samhället. Allt detta ledde fram till storgårdskvarter med ljus, grönska och lekvänliga ytor.
Bostadshusens slätputsade fasader målades ofta i mustiga färger såsom ockragult, rostrött, grönt eller grått medan fasadens detaljer fick en avvikande färg, exempelvis ljusgrått eller vitt. Ledorden var enhetlighet och symmetri, och detta kunde uppnås genom jämn placeringen fönstren. Från gatan ledde portaler in till gården där trapphusen hade sina entréer.
Det nyväckta intresset för det klassiska formspråket återspeglas även inne i husen. Entréhallarna målades i klassicistisk dekor i kalkfärg med inspiration från antiken och renässansen men det fanns också ett visst Kinaintresse och allmän exotism. Trapphusens väggar delades gärna in i målade fält och dekorerades med små konstverk – antingen i relief eller målade. Det kunde vara en medaljong med en klassisk profil, en fruktkorg, urnor med växter eller stiliserade blomsterslingor. Även entréhallarnas tak täckmålades med dekorativ målning.
Väggarna i trapphusen kunde vara målade för att imitera marmor, men måleriet var ofta fritt och försökte inte efterlikna någon särskilt stensort som varit vanligt vid sekelskiftet. Fönstren var vanligtvis av klarglas men kunde vara blyspröjsade med färgat glas. Trapporna och golven var mestadels av kolmårdsmarmor eller grön och vit marmor. Dörrarna av furu hade ofta tre eller fyra liggande speglar och var täckmålade.
En klockformad takarmatur i mjölkglas eller en lykta av klarglas och smidesjärn var den allmänt förekommande belysningen i entréer och trappuppgångar. Hissen fick en geometriskt utformad smidesdekor i klassisk stil och hisskorgen kläddes med speglar och träpanel.
Trapphus under Funktionalismen
Stockholmsutställningen 1930 blev genombrottet i Sverige för funktionalismen – den nya arkitekturströmning som formats i Europa omkring 1925. Den radikala stilen slog igenom även inom stadsbyggnadskonsten och inom formgivningen. Inspiration hämtades från industrin: geometriskt enkla, odekorerade former med släta, precisa ytor.
I Frankrike propagerade arkitekten och teoretikern Le Corbusier för de moderna tankarna och han hyllade industrialisering och standardisering. Tingen skulle vara människans anonyma tjänare utan att dra uppmärksamhet till sig – ”bostaden är en maskin att bo i”. En av de som introducerade funktionalismen i Sverige var arkitekten Uno Åhrén, som kom att bli stadsplanechef i Göteborg och chef för Svenska Riksbyggen. Han inspirerades av Le Corbusiers paviljong på världsutställningen i Paris 1925. År 1928 ritade Åhrén tillsammans med arkitekten Sven Markelius den första större offentliga funktionalistiska byggnaden i Sverige: Tekniska Högskolans kårhus.
Även de tidigare klassicistiska giganterna Gunnar Asplund och Ivar Tengbom anammade funktionalismen och blev stora även inom den nya modernare inriktningen. I den långa raden av funktionalistiskt formgiva byggnader i Sverige finns till exempel Filadelfiakyrkan och Socialhögskolan i Stockholm, Centrumhuset i Göteborg och Helsingborgs konserthus.
Funktionalismen fick ett mycket stor inflytande på stadsbilden och den moderna staden. I Sverige är riktningen tätt sammankopplad med folkhemmet och den sociala bostadspolitiken från 1930-talet och framåt. Ett av de tidiga funkisbostadsområdena var Gärdet i Stockholm, planerat i början av 1930-talet. Luft och ljus, stora fönster, släta väggar och rena linjer eftersträvades i epokens byggnader.
Vad kännetecknar trapphus under funktionalismen?
Husen komponerades som geometriska ytor och volymer med kuben eller cylindern som grundform. Fasaderna var släta, enkla och odekorerade. Taken var plana och fönstren dimensionerades fritt. Det praktiska var vackert, det ändamålsenliga var det sköna.
Den släta putsytan återkom ofta även inne i trapphusen, som målades med kalk- eller oljefärg i grönt eller beige. Kalkmålningstekniken stucco lustro användes i många funktionalistiska trapphus i enfärgat grönt, turkos eller grått i hus på Gärdet och Norr Mälarstrand, konstaterar stadsmuseet i en historik över huvudstadens entréer och trapphus. Det var vanligt att hela väggar och ibland även tak behandlades med stucco lustro i olika kulörer och mönster.
Reliefbilder av stuck eller puts – antingen fabrikstillverkade eller skulpterade direkt i murbruket – föreställande till exempel lekande barn blev vanliga i både innerstaden och förorterna. Mest frekvent förekommande under 1930-talet var dock enfärgade väggar i en mycket blek gulbeige ton och med högblank yta. Tanken var att ljuset skulle spridas in i trapphuset.
Golven och trapporna var ofta tillverkade av kolmårdsmarmor eller konststenen terazzo. Dörrarna var i regel släta, ibland med enklare listverk. Armturerna i trapphusen hade en modern prägel. I taken hängde enkla pendelglober, ibland med Saturnusringar. Konstfullt formgivna lampetter blev också vanliga på väggarna. Hissen hade blivit en självklarhet i de moderna trapphusen. Hissdörrarna kunde utformas i blankpolerad metall, lackerat stål eller svart smide och ofta med stora glaspartier.
En tidstypisk detalj från 1930-talets trapphus är de klassiska sammetsskyltarna med plastbokstäver med namn på alla lägenhetsinnehavare. Funktionalismens ursprungliga radikala hållning mjukades upp under 1940-talet och närmade sig mer traditionella arkitekturformer. För efterkrigstiden är det knappast meningsfullt att längre använda ”funktionalism” som stilkarakteristik.
I trapphallarna fick de målade ytorna en allt mer undanskymd ställning. Man började i stället använda sig av naturmaterial såsom trä, tegel eller marmor. Entréerna dekorerades ofta med konstnärligt utförda porslinsplattor i relief eller putsade motiv direkt på väggen. Lekande barn eller olika hantverkare var vanliga motiv.
Trapphus under Strukturalismen
På 1950-talet uppstod strukturalismen och den nya strömningen hade på 1960-talet blivit en modefilosofi – även inom arkitekturen. Byggnader sågs som föränderliga strukturer sammansatta av utbytbara delar. De skulle kunna anpassas om verksamheten förändrades och bli hur stora som helst. Strukturalismen var en motrörelse mot ”international style” som dittills hade präglat efterkrigstiden och som uppfattades som statisk och funktionsuppdelad.
Tidiga förespråkare för strukturalismen var arkitektgruppen Team 10, som bildades 1953 av yngre arkitekter och kritiker. Den nya riktningen utvecklades inte minst i Storbritannien, Nederländerna och Japan under 1960-talet, ofta i starkt visionära idéprojekt.
I Sverige utvecklade Byggnadsstyrelsen (föregångare till Statens fastighetsverk) en egen arkitekturteori: ”Byggnadsstyrelsens strukturfilosofi”. Den förde in ett livscykeltänkande i arkitekturen och en uppdelning av byggnadsdelar med olika livslängd, där till exempel installationer lades fria eller lätt åtkomliga.
Strukturfilosofin kom att få stort praktiskt genomslag och låg till grund för en rad jättebyggen: Arlanda flygplats, Radiohuset, kontorskomplexet Garnisonen, regeringskvarteren i Södra Klara och de många utlokaliserade statliga verken runt om i landet. Garnisonen på Karlavägen i Stockholm är en typisk strukturalistisk byggnad.
När det stod färdigt 1972 var det norra Europas största kontorshus och Stockholms längsta byggnad. Åtta statliga myndigheter hade sina lokaler där och numera finns en mängd privata företag i Karlahuset, som det officiellt heter. Huset gavs en föränderlig struktur av utbytbara element så att byggnadsdelar och installationer enkelt skulle kunna bytas ut vid behov.
Vad kännetecknar trapphus under strukturalismen?
”Tidens arkitekter intresserade sig mycket för kommunikationer, och byggnader betraktades gärna som ministäder. Karlahuset har både arkad, inomhusgator och broar i luften”, skriver Elisabet Andersson om Garnisonen i Svenska Dagbladet. Till en början var strukturalismens arkitektur detaljrik, men den övergick efter hand till att bli enklare och mer standardiserad. Vid utformningen av trapphusen var den praktiska funktionen viktigast.
Fokus flyttades dessutom från trapporna till hissarna, som blev allt större. Trapporna var tänkta att användas endast i nödfall. De var enkla betongkonstruktioner med betong- eller cementmosaik som golv. Trapphusen målades ofta i gult, rött, blått eller grönt. Tidens typiska metoder för måleri var ”multi-colore” och ”flingfärg”. Inte sällan gjordes samma målningsbehandling rakt över väggar, lister, skåp och andra detaljer.
Dekorationstegel, kakel och klinker i konstnärliga utformningar var också vanliga. Och i allt större utsträckning användes glasfiberväv, som förhindrade sprickor och gav en mer hållbar yta. Mot slutet av 1960-talet fick trapphusens väggar allt starkare färger. Den tekniska utvecklingen hade gjort det möjlighet att tillverka målarfärg i dittills otänkbara nyanser.
Färgerna användes ibland som orienteringshjälp genom att varje trappuppgång eller plan fick en egen färg. Utvecklingen mot allt mindre dekorerade trapphus fortsatte under på 1970-talet men färgerna var fortsatt starka, om än allt ljusare. ”Schablonmålningskonsten upplevde en stark renässans under 1970- och 1980-talen.
I trapphus var det vanligt med schablonmålade bårder eller siffror eller bokstäver. Man använde plastschabloner som utvecklats med tanke på de nya latexfärgerna, nya mönster blandades med traditionella”, skriver Stadsmuseet i Stockholm om trapphusens utformning och dekor. Golven var oftast i platsgjuten cementmosaik i grått eller kalkstensplattor. Typiskt för tiden var också dörrar av med faner av gabonmahogny.